Var femte år omförhandlas NPT. Senaste omförhandlingen, år 2005, anses allmänt som ett gravt misslyckande. The Weapons of Mass Destruction Commission har skrivit en rapport som enbart behandlar misslyckandet. Inga konkreta mål sattes upp och “the parties engaged in lengthy quarrels about procedural issues”. När avtalet skall diskuteras och omförhandlas under våren 2010 är det nödvändigt att detta lyckas. Den här helgen vigde vi åt att lyssna på hur ickestatliga organisationer (NGOer) och civila kan engagera sig för att hjälpa till. Allt fokus hamnade inte där, många diskussioner hamnade även i hur vi kan reducera antalet kärnvapen i allmänhet.

Jag tänkte fritt från minnet och med hjälp av lite anteckningar presentera några av idéerna som fördes fram under helgen. Skriv gärna kommentarer om jag är otydlig eller om det är någon fråga eller idé som ni vill diskutera vidare.

Jozef Goldblat, professor på Geneva International Peace Research Institute hade många kloka tankar. Själv fastnade jag för kärnan i hans tal; att det första steget mot noll (dvs att inga kärnvapen existerar) är att inkludera ett förbud mot First Strike i NPT. Det skulle alltså innebära att det är helt förbjudet att använda kärnvapen först. Ur detta följer ett annat viktigt förslag som lyftes av flera deltagare. Nämligen att samtliga kärnvapen alltid skall hållas i ett inaktivt säkrat läge. Om man inte får använda kärnvapen först finns det ingen anledning att de skall kunna avfyras inom några få minuter. Det är oerhört viktigt att minimera den mänskliga felbedömningsfaktorn eftersom konsekvenserna är så förödande.

En annan tanke som var intressant kom framför allt från Women’s International League for Peace and Freedom. De pekade på att det är viktigt att få alla kärnvapenländer att den enda anledningen till att inneha kärnvapen är att andra inte skall använda dem. Det är inte ett kriterium för att få sitta i FN’s säkerhetsråd eller ett bevis på att landet har nått en hög teknologisk standard. För den som vill fördjupa sig i tankar kring relationen mellan kön och vapen finns en bra rapport från WMDC med namnet The Relevance of Gender for Eliminating Weapons of Mass Destruction (http://www.wmdcommission.org/files/No38.pdf).

Vi var och lyssnade på en session om läget i Mellanöstern. Jan Prawitz, tidigare svensk diplomat och tidigare forskare inom det svenska kärnvapenprogrammet, var en av talarna. Han lyfte en del frågor om kärnvapenfria zoner. Först och främst är alla länder i Mellanöstern intresserade av att starta en sådan zon där alla arabstater inklusive Iran och även Israel skulle ingå. Israel är så klart ett problem, då de har kärnvapen. En sådan zon skulle tvinga Nato att dra tillbaka utposterade kärnvapen i regionen. Jag tolkade det även som att Jan menade på att Nato har ett ansvar för att Israel har kärnvapen. Tidigare har Israel nämligen sagt att de inte skall vara först med kärnvapen i Mellanöstern. Det var de inte heller säger Jan, då Nato hade sina där redan tidigare.

Peter Weiderud från Broderskapsrörelsen sade att de länder som både har skrivit under NPT och är medlemmar i Nato – vilket ju är en stor mängd av Nato’s medlemmar – måste ta sitt ansvar. Det är två budskap som är totalt motstridiga. Det ena predikar nedrustning av kärnvapen medan det andra har kärnvapen som en uttalat viktig del i sin strategi. Kort sagt en djup dubbelmoral.

Maj-Britt Theorin som tidigare var Socialdemokratisk nedrustningsminister och EU-parlamentariker var en av dem som talade om att alla kärnvapen måste tas “off alert”, dvs nedmonteras för att förhindra snabb användning. Hon påtalade också konsumenternas kraft och sade att det kan vara en möjlighet att bojkotta vin från Frankrike för att få dem att ändra sin inställning till kärnvapen.

Från Women’s International League for Peace and Freedom (WILPF) kom Ray Acheson som hade så mycket bra idéer att jag inte hann skriva ner allt. Mycket av hennes tid lade hon på att prata om att det är jätteviktigt att fredsrörelsen ser till att modernisering och nyutveckling av kärnvapen totalförbjuds, samt att modernisering skall likställas med upprustning. Det är oförenligt att modernisera sin arsenal samtidigt som man skall nedrusta. Inte minst kan man trycka på att det är slöseri med skattebetalarnas pengar. En anledning för staterna att vilja modernisera eller nyutveckla kärnvapen är att den tidigare generationen forskare och ingenjörer håller på att avsluta sina yrkesliv. Då behövs en ny generation som kan hantera tekniken. Hon sade också att vi inte skall ha en övertro på konsensus då det har varit en blockering de senaste 10 åren. Konsensus har inte längre betydelsen kompromiss, utan snarare minsta gemensamma nämnare.

Jag slänger också fram några lösa punkter som kom fram från publiken och ur diskussionerna:

• Ändra fredsrörelsens språkbruk. Exempel: Man är inte ett kärnvapenland utan de andra är kärnvapenfria länder.
• Tala om mänsklig säkerhet och mänsklig värdighet i livet när vi talar i debatten. Vädja till människans hjärta.
• Skaffa ett NPT-sekretariat som kontrollerar och kontinuerligt reviderar NPT. Förslaget är att detta skall ligga i Sverige.
• Var enkel, tala på en nivå som tilltalar alla
• Koppla ihop miljörörelsen och fredsrörelsen. Miljön hotas och förstörs enormt av krigets framfart.
• Länka ihop intresset för lätta vapen med det något svalare kärnvapen.
• Sätt ihop bilder på alla “gubbar som håller på med kärnvapen” och kalla dem “war heads”. Rätt skoj!

För den som vill läsa mer om NPT 2005, gå in på Svenska Freds NPT 2005 sida http://www.svenskafreds.se/karnvapen/npt2005.shtml

Bild: Jocke på Svenska Freds njuter i pausen